Mando Diao: "Vår musik är sexig"

Skicka Sverige från vänster till höger: Carl-Johan, Mats, Samuel, Björn och Gustaf.

Dessa fem svenskar gör inte bara bra musik. De ser också skandalöst bra ut. Mando Diao har utvecklat de senaste åren från indie insider tips till riktiga rock'n'roll stjärnor. I intervjun talar Björn Dixgård om slaget "Dance With Somebody", Whitney Houston och stora bröst.

Mando Diao: "Vår musik är sexig"

Vår musik är sexig

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Du har många kvinnliga fans. Gör du musik för tjejer?

Björn Dixgård: Nej, inte medveten. Men kvinnor verkar gilla vår musik. Det var detsamma med Beatles eller Elvis Presley. Flickorna är i främre raden och skriker. Du ser inte pojkarna vid första anblicken eftersom de är längre tillbaka. Även om vi redan har fler kvinnor. Vår musik är väldigt sexig.

ChroniquesDuVasteMonde Young Fröken: Aha. Vad tycker kvinnor om din musik?

Björn Dixgård: Jag tycker att de tycker om våra låtar och våra föreställningar. Och såklart, hur vi ser på det.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: bryr du dig mycket om utseende?

Björn Dixgård: Ja, men vi böjer inte. Frisyren är mycket viktiga. Och vi klär alltid i svarta kläder, det är vår enda moderegel.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Även om du bara går till snabbköpet snabbt?

Björn Dixgård: Det mesta av min garderob är svart. Det är praktiskt, jag behöver aldrig oroa mig för vad som passar. Johnny Cash hade alltid svart också, för honom var varje dag som en begravning. Jag tycker att det är ganska coolt.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Om du kunde vara kvinna för en dag, vad skulle du göra?

Björn Dixgård: Förmodligen skulle jag försöka att ha sex med en man. Jag skulle också bli full och försöka sjunga. Det är intressant för mig: Mando Diao i den kvinnliga versionen.

Vi vill att folk ska dansa

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: I High Heels, en av dina nya låtar handlar det om hur skarp en kvinna ser i höga klackar. Vad tycker du mer attraktivt?

Björn Dixgård: Det behöver inte vara perfekt. Ibland är det en liten sak som slår mig iväg. Till exempel stora ben, en fin näsa, stora bröst. Det kan vara allting, jag har ett mycket stort utbud av smaker.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Det gör saker lättare. Finns det fortfarande något som verkligen slår dig av?

Björn Dixgård: Svårt att säga. Ibland är kemi inte rätt. Hur som helst tycker jag inte om det när tjejer är våldsamma. Några har redan försökt slå mig.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Seriöst var du slagen av kvinnor?

Björn Dixgård: Ja, de gör det för att vara coolt. De är helt fel och tror att det är charmigt. Det här är en bra Abtörner.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Låt oss prata om ditt album. Du sa en gång att varje ny CD är som ett nytt kapitel för dig. Vad är "Ge mig Brand" om?

Björn Dixgård: Vi vill uppmana folket att verkligen dansa till albumet. Texten är väldigt personlig. Andra skriver dagbok, jag skriver låtar. Det gör vi inte bara för att tjäna pengar. Det handlar också om innehållet.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Vissa kallar rekordet ditt "White Album" eftersom du har experimenterat mycket. Är inte dessa eviga jämförelser med Beatles sakta ner?

Björn Dixgård: Det är intressant vad vissa människor tolkar i vår musik. Vi vill inte analysera våra låtar, andra bör ta över. Om någon i oss ser Beatlesna - varför inte.

Vi är våra största kritiker

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Vem är Paul McCartney med dig? Och vem John Lennon?

Björn Dixgård: Gustaf skulle vara Paul McCartney, han vill alltid vara i kontroll och arbetar väldigt fokuserad. Jag är inte så inriktad, och jag tror inte att John Lennon var. Han skrev spontant sina låtar när de kom till honom.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Så du är mer av en John Lennon?

Björn Dixgård: Jag kan inte döma det. Det är svårt att jämföra med honom.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Okej, låt oss prata om din sång "Dance With Somebody". Jag pratade med en kollega och hon sa, "Åh, det är inte Whitney Houston". Är samma titel slumpmässigt?

Björn Dixgård: Ja, jag tänkte inte på Whitneys sång när han skrev. Även om jag gillar henne. Men jag tänker aldrig på någon annan när jag skriver mina låtar. Det är ett mycket abstrakt ögonblick. Du är i ett speciellt humör, du sitter inte där och kopierar någonting. Du inser inte hur låten ska låta. Det är svårt att förklara. Jag vet inte ens hur man hittar melodierna, det händer bara.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Låter som magi.

Björn Dixgård: Ja, på ett sätt är det magiskt. Det finns också många dåliga melodier, du måste kasta dem bort.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Frågar du ofta om dina låtar är bra?

Björn Dixgård: Vi är våra största kritiker. När vi spelar in en ny rekord, kommer tvivel upp i mitten av hela processen. Då väljer vi de bästa låtarna och hoppas att andra kommer att gilla dem också.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: För "Give me Fire" har du jobbat med en hiphopproducent, så resultatet blir mycket annorlunda. Vad är nästa? Kommer du någonsin rappa?

Björn Dixgård: Vem vet. Det var så roligt att arbeta med människor eftersom de har ett så brett utbud och känner så mycket om musik. De är helt öppna, tar ett reggaetonelement och packar det in i en rock'n'roll-låt. Jag hoppas att vi kan arbeta med dem på nästa album och utveckla den här stilen vidare.

ChroniquesDuVasteMonde Young Miss: Planerar du redan nästa album?

Björn Dixgård: Visst. Vi skriver ständigt nya låtar. Dessutom har vi nu vår egen studio och kan spela in när vi känner oss som det. Vi har redan det nya albumet i åtanke.

Björn (ABBA) - Saknar du något min kära (1969) (Where do you go to my lovely) (April 2024).